Kesahan kandungan instrumen pengukuran pengurusan pengetahuan organisasi pembelajaran menggunakan kaedah Nisbah Kesahan Kandungan (CVR)

Authors

  • Shahrulazman Abd Raub Fakulti Pengurusan dan Ekonomi, Universiti Pendidikan Sultan Idris, 35900 Tanjong Malim, Perak, Malaysia
  • Mahaliza Mansor Fakulti Pengurusan dan Ekonomi, Universiti Pendidikan Sultan Idris, 35900 Tanjong Malim, Perak, Malaysia
  • Rosnah Ishak Fakulti Pengurusan dan Ekonomi, Universiti Pendidikan Sultan Idris, 35900 Tanjong Malim, Perak, Malaysia

DOI:

https://doi.org/10.37134/bitara.vol16.2.7.2023

Keywords:

Pengurusan Pengetahuan Organisasi Pembelajaran, Kesahan kandungan

Abstract

Artikel ini menyediakan ulasan berkaitan proses kesahan kandungan untuk konstruk dan item yang dimaksudkan dalam pengurusan pengetahuan organisasi pembelajaran di Malaysia. Ini bertujuan mengisi jurang akademik berkaitan konsep pengurusan pengetahuan organisasi,terutamanya dalam bidang pendidikan. Kajian ini dilaksanakan untuk menguji aspek kesahan kandungan instrumen pengukuran pengurusan pengetahuan organisasi menggunakan kaedah Nisbah Kesahan Kandungan (CVR). Ini bagi memastikan instrumen pengukuran adalah sesuai untuk digunakan dalam konteks pendidikan dan budaya tempatan. Kajian adalah berbentuk tinjauan soal selidik secara bertulis dan dalam talian. Lapan orang pakar dalam bidang kepimpinan pendidikan dipilih yang terdiri daripada lima orang pakar profesional dan tiga orang pakar lapangan yang masih aktif berkhidmat di Universiti Awam Malaysia dan Kementerian Pendidikan Malaysia. Proses kesahan instrumen melibatkan 32 item daripada empat konstruk. Daripada 32 item berkenaan, 16 item dikekalkan tanpa perubahan (N=8, CVRkritikal= 1.0), 8 item dengan nilai CVR (N=8, CVRkritikal = 0.75) ditambah baik dengan saranan pakar manakala 8 item dengan nilai CVR (N=8, CVRkritikal < 0.75) digugurkan.  Dapatan kajian mendapati instrumen mempunyai kesahan kandungan yang baik dengan 24 item mencapai tahap minimum nilai CVR (N=8, CVRkritikal > 0.75). Item-item tersebut dikekalkan sebagai instrumen akhir untuk pengesahan selanjutnya di bawah empat dimensi pengurusan pengetahuan organisasi, iaitu: i) Peroleh Pengetahuan; ii) Kongsi Pengetahuan; iii) Aplikasi Pengetahuan; dan iv) Cipta Pengetahuan. Ulasan pakar mendapati instrumen adalah sesuai dan relevan serta mempunyai potensi untuk menjadi instrumen yang baik bagi mengukur pengurusan pengetahuan organisasi pembelajaran guru. Oleh itu, instrumen ini boleh digunakan untuk pengesahan selanjutnya.

Downloads

Download data is not yet available.

References

Abbas, J. (2020). Impact of total quality management on corporate sustainability through the mediating effect of knowledge management. Journal of Cleaner Production, 244, 118-128.

Alavi, M., & Leidner, D.E. (2001). Review: Knowledge management and knowledge management systems: Conceptual foundations and research issues. MIS Quarterly, 25(1), 107–13.

Ali Şahin Örnek & Siyret Ayas. (2015). The Relationship between Intellectual Capital, Innovative Work Behavior and Business Performance Reflection. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 195, 1387-1395. https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2015.06.433.

Allee, V. (1997). The Knowledge Evolution: Expanding Organizational Intelligence. Boston, MA: Butterworth-Heinemann.

Al-Kurdi, O. F., El-Haddadeh, R. & Eldabi, T. (2020). The role of organisational climate in managing knowledge sharing among academics in higher education. International Journal of Information Management, 50, 217–227. https://doi.org/10.1016/j.ijinfomgt.2019.05.018

Argyris, C. (1993). Knowledge for Action. San Francisco, CA: JosseyBass.

Arunima, K. V., & Pakkeerappa, P. (2018). Knowledge Management in Secondary Education: A Study on Perception of School Teachers in India. Pacific Business Review International, 11(1), 109-118.

Aune, B. (1970). Rationalism, Empiricism, and Pragmatism. New York, NY: Random House.

Awang, M., Ismail, R., Flett, P., & Curry, A. (2011). Knowledge management in Malaysian school education: do the smart schools do it better?. Quality Assurance in Education, 19(3), 263-282.

Ayre, C. & Scally, A. J. (2014). Critical values for Lawshe’s content validity ratio: revisiting the original methods of calculation. Measurement and Evaluation in Counseling and Development,47(1): 79-86.

Bennet, A., & Bennet, D. (2000). Characterizing the next generation knowledge organization: Knowledge and innovation. Journal of the KMCI, 1(1), 8-42.

Brinkman, W. P. (2009). Design of a questionnaire instrumenthandbook of mobile technology research methods. Handbook of Mobile Technology Research Methods 31-57.

Chu, K.W., (2016). Leading knowledge management in a secondary school. Journal of Knowledge Management, 20(5), pp.1104-1147. https://doi.org/10.1108/JKM-10-2015-0390

Cheng E.C.K. (2015). A Knowledge Management Model for School Development. In: Knowledge Management for School Education. Springer Briefs in Education. Springer, Singapore. https://doi.org/10.1007/978-981-287-233-3_7

Cheng, E.C.K. (2017). Knowledge management strategies for capitalizing on school knowledge. VINE Journal of Information and Knowledge Management Systems, 47(1), pp.94-109. https://doi.org/10.1108/VJIKMS-08-2016-0045

Davenport, T.H. (1997). Ten principles of knowledge management and four case studies. Journal of Knowledge Process Management, 4, 187–202.

Dalkir, K. (2013). Knowledge management in theory and practice (3rd ed.). New York, NY: Routledge.

Dalkir, K. (2005). Knowledge management in theory and practice. Burlington, MA: Elsevier Butterworth-Heinemann.

Davenport, T. H. & Völpel, S. C. (2001). The Rise of Knowledge Towards Attention Management. Journal of Knowledge Management, 5(3), 212-222.

Davenport, T. H. & Prusak, L. (1998). Working Knowledge. Harvard Business School Press.

Dodge, R., Dwyer, J., Witzeman, S., Neylon, S. & Taylor, S. (2017). The Role of Leadership in Innovation. Research-Technology Management, 60(3), 22–19. https://doi.org/10.1080/08956308.2017.1301000

Dorenbosch, L., Van Engen, M.L. & Verhagen. M. (2005). On-the-job innovation: The impact of job design and human resource management through production ownership. Creativity and Innovation Management, 14(2),129– 141. https://doi.org/10.1111/j.1476-8691.2005.00333.x

Filius, R., De Jong, J., & Roefs, C. E. (2000). Knowledge management in the HRD office: A comparison of three cases, Journal of Workplace Learning, 12(7), 286– 295.

Firestone, J. M. & McElroy, M. W. (2003). Key Issues in the New Knowledge Management. Burlington, MA: Butterworth-Heinemann.

Fullan, M. (2002). The Role of Leadership in the Promotion of Knowledge Management in Schools. Teachers and Teaching, 8(3), 409–419. https://doi.org/10.1080/135406002100000530

Gold, A.H., Malhotra, A. & Segars, A.H. (2001). Knowledge Management: An Organizational Capabilities Perspective. Journal of Management Information Systems, 18(1), 185-214. https://doi.org/10.1080/07421222.2001.11045669

Goldman, A. (1991). Empirical Knowledge. Berkeley, CA: University of California.

Hatch, N. W., & Dyer, J. H. (2004). Human capital and learning as a source of sustainable competitive advantage. Strategic management journal, 25(12), 1155-1178.

Handzic, M., Lagumdzija, A., & Celjo, A. (2008). Auditing knowledge management practices: model and application. Knowledge Management Research & Practice, 6(1), 90–99

Hargreaves, D.H. (1999), Knowledge Creation in School, British Journal of Educational Studies, 47(2),122–44. https://doi.org/10.1111/1467-8527.00107

Hazril Izwar Ibrahim, Wan Maisara Wan Mohamad & Khairul Anuar Mohammad Shah. (2020). Investigating Information and Communication Technology (ICT) Usage, Knowledge Sharing and Innovative Behavior among Engineers in Electrical and Electronic MNCs in Malaysia. Jurnal Pengurusan, 58, 133-143. https://doi.org/10.17576/pengurusan-2020-58-11

James, W. (1907). Pragmatism. New York, NY: Longmans.

Kementerian Pendidikan Malaysia. (2013). Pelan Pembangunan Pendidikan Malaysia (2013-2025).Dicapai daripada https://www.moe.gov.my/index.php/muat- turun/penerbitan-dan-jurnal/1818-pelan-pembangunan-pendidikan-2013-2025/file

Kim, M., Koo, D.-W., & Han, H.-S. (2021). Innovative behavior motivations among frontline employees: The mediating role of knowledge management. International Journal of Hospitality Management, 99, 103062. https://doi.org/10.1016/j.ijhm.2021.103062

Kwang, S.Y. (2008). Testing the Firestone and McElroy Knowledge Management Model: An Empirical Study (No Penerbitan. 3319555) [Disertasi Doktorat, State University of New York]. ProQuest Dissertations and Theses Global.

Lawshe, C. H. (1975). A quantitative approach to content validity. Personnel Psychology 28(4): 563-575.

Le, P.B., Lei, H. & Than, T.S. (2018). How leadership and trust in leaders forster employees’ behavior toward knowledge sharing. Social Behavior and Personality: An International Journal, 46 (5), 705-720. https://doi.org/10.2224/sbp.6711

Meyer, M. H., & Zack, M. H. (1996). The design and development of information products. Sloan Management Review, 37(3), 43-59.

Muhammad Ashraf Fauzi, Tan, N.L., Ramayah Thurasamy, Oluwaseyi, R.O. & Ibrahim Shogar. (2019). Muslim Academics’ Knowledge Sharing in Malaysian Higher Learning Institutions. Journal of Islamic Marketing, 10(2), 378-393. https://doi.org/10.1108/JIMA-10-2017-0111

Nonaka, I., & Takeuchi, H. (1995). The knowledge creating company. New York, NY: Oxford University Press.

Noor Hashimah Hashim. (2017). Kepimpinan Lestari Pengetua, Pengurusan Pengetahuan Organisasi Dan Tingkah Laku Inovatif Pengajaran Guru Di Sekolah Menengah Harian Berpencapaian Tinggi di Utara Semenanjung Malaysia [Doktoral disertasi tidak diterbitkan]. Universiti Sains Malaysia.

Omigie, C. A., Ikenwe, I. J., & Idhalama, O. U. (2019). The role of knowledge management for education in Nigeria. International Multidisciplinary Research Journal, 9(1), 20-23. http://10.25081/imrj.2019.v9.5496

Pandey, S.C., Dutta, A. & Nayak, A.K. (2018). Organizational capabilities and knowledge management success: a quartet of case studies. Kybernetes, 47(1), 222-238. https://doi.org/10.1108/K-01-2017-0041

Payal, R., Ahmed, S., & Debnath, R.M. (2016). Knowledge management and organizational performance: a study in the context of Indian software companies. IUP Journal of Knowledge Management, 14(4).

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2006). The content validity index: Are you sure you know what’s being reported? Critique and recommendations. Research in Nursing and Health, 29: 489-497.

Rhodes, C., & Beneicke, S. (2002). Coaching, mentoring and peer-networking: Challenges for the management of teacher professional development in schools. Journal of in-service education, 28(2), 297-310. http://10.1080/13674580200200208

Rodrigues, L.L.R. & Pai, R. (2005). Preparation And Validation Of Knowledge Management Measument Instrument: An Empirical Study In Educational And IT Sectors. In: S. Al-Hawamdeh & M. International conference on knowledge management (Eds.) knowledge management: nurturing culture, innovation and technology: 582 – 593. https://doi.org/10.1142/9789812701527_0051

Rosnah Ishak, Ghani, M. F. A., & Saedah Siraj. (2017). Amalan kepimpinan organisasi pembelajaran di sekolah berprestasi tinggi Malaysia. JuPiDi: Jurnal Kepimpinan Pendidikan, 1(2), 1-12.

Rubio, D. M. G., Berg-Weger, M., Tebb, S. S., Lee, E. S. & Rauch, S. (2003). Objectifyng content validity: Conducting a content validity study in social work research. Social Work Research 27(2): 94-104.

Supermane, S., & Tahir, L.M. (2017). Knowledge management in enhancing the teaching and learning innovation. International Journal of Academic Research in Business and Social Sciences, 7 (6), 721-727.

Supermane, S., & Tahir, L.M., (2018). An overview of knowledge management practice among teachers. Global Knowledge, Memory and Communication, 67(8), 616-631. https://doi.org/10.1108/GKMC-08-2017-0065

Usmanova, N., Yang, J., Sumarliah, E., Khan, S.U. & Khan, S.Z. (2020). Impact Of Knowledge Sharing On Job Satisfaction And Innovative Work Behavior: The Moderating Role Of Motivating Language. VINE Journal of Information and Knowledge Management Systems, 51(3), 515-532. https://doi.org/10.1108/VJIKMS-11-2019-0177

Valacherry, A. K., & Pakkeerappa, P. (2021). Knowledge Management and Academic Performance in Indian Public Schools. Electronic Journal of Knowledge Management, 19(1), 76-88. https://doi.org/10.34190/ejkm.19.1.2343

Wang, X., An, L., Yasir, N., Mahmood, N. & Gu Y. (2021). Empirical Study on the Relationship between Effective Following Behavior and Derived Creative Work Behavior. A Moderating Role of Perceived Organizational Support and Sustainable Leadership. Sustainability, 13, 56-93. https://doi.org/10.3390/su13105693

Wiig, K. M. (1993). Knowledge management foundations: Thinking about thinking. How people and organizations create, represent and use knowledge. Arlington, TX: Schema Press.

Wiig, K. M. (2004). People-focused knowledge management. Burlington, MA: Butterworth-Heinemann.

Wynd, C. A. & Schaefer, M. A. (2002, Ogos). The osteoporosis risk assessment tool: Establishing content validity through a panel of experts. Applied Nursing Research, 15, (3), 184–188. https://doi.org/10.1053/apnr.2002.34243.

Yu, C., Zhang, Z., Lin, C., & Wu, Y.J. (2017). Knowledge creation process and sustainable competitive advantage: The role of technological innovation capabilities. Sustainability, 9, 2280-2292.

Zamanzadeh, V., Ghahramanian, A., Rassouli, M., Abbaszadeh, A., Alavi-Majd, H. & Nikanfar, A. -R. (2015). Design and Implementation Content Validity Study: Development of an instrument for measuring Patient-Centered Communication. Journal of Caring Sciences 4(2): 165-178.

Downloads

Published

2023-12-27

How to Cite

Abd Raub, S., Mansor, M., & Ishak, R. (2023). Kesahan kandungan instrumen pengukuran pengurusan pengetahuan organisasi pembelajaran menggunakan kaedah Nisbah Kesahan Kandungan (CVR). Jurnal Pendidikan Bitara UPSI, 16(2), 59–70. https://doi.org/10.37134/bitara.vol16.2.7.2023

Issue

Section

Articles