Kepanikan pengguna Media Sosial terhadap Virus COVID-19

Authors

  • Mohd Shahremy Ikmal Shahbudin Universiti Sains Malaysia, Pulau Pinang, Malaysia

DOI:

https://doi.org/10.37134/pendeta.vol11.edisikhas.1.2020

Keywords:

Facebook, emosi, personaliti, neuroticsm, karekteristik

Abstract

Kajian mengenai kepanikan pengguna media sosial merupakan salah satu bentuk kewujudan karekteristik emosi dalam kecenderungan personaliti, iaitu Neuroticisme. Dalam kecenderungan  Neuroticisme,  wujudnya karekteristik yang terdiri daripada kebimbangan, berpuas hati, emosional, selesa, cekal dan simpati. Kajian ini menggunakan Teori Big Five Personality, dengan menganalisis kiriman teks yang dikirimkan oleh remaja.  Namun, dalam kajian ini hanya karekteristik emosional sahaja yang dilihat, iaitu melalui kiriman penulisan dalam media sosial. Kiriman penulisan berlandaskan karekteristik emosional dalam kalangan pengguna media sosial terhadap isu Covid 19 dianalisis pemaknaan teks yang disampaikannya dengan menggunakkan Model Lima Bahagian yang terdiri daripada persekitaran, pemikiran, rasa hati, tingkah laku dan tindak balas fizikal. Hasil analisis menunjukkan penyampaian karekteristik emosional melalui penulisan dan seterusnya menjadi medium pengantara komunikasi terhadap sikap kepanikan pengguna media sosial. Kajian ini mampu menjelaskan faktor penggunaan emosi dalam penyampaian sikap dalaman diri mereka melalui penulisan di media sosial.

 

 

Downloads

Download data is not yet available.

References

Amichai-Hamburger, Y. (2002). Internet and personality. Computer in human behavior, 18, 1-10.

Aminnudin Saimon & Zaitul Azma Zainon Hamzah. (2019). Penggunaan kiasan dalam plot konflik filem: Satu
analisis pragmatik. PENDETA Jorunal of Malay Language, Education and Literature. 10, 37-74.

Ando & Sakamoto, 2008. Effect of internet use on depression, loneliness, aggression and preference for internet communication: A panel study with 10- to 12-year-old children in Japan. International Journal of Web Based Communities 4(3):302-318

Boréus, K. & Bergström, G. (2017). Analyzing text and discourse: Eight approaches for the social sciences.
Los Angeles: SAGE.

Datahaus, K. (2020). Coronavirus affecting internet speeds, as COVID-19 puts pressure on the network. Dicapai daripada
https://www.abc.net.au/news/2020-04-01/coronavirus-internet-speeds-covid19-affects-data- downloads/12107334

Dresner, E. & Herring, S. C. (2010). Functions of the nonverbal in CMC: Emoticons and illocutionary force.
Communication Theory, 20, 249-268.

Gadbois, E. A., & Dugan, E. (2014). The Big Five Personality Factors as Predictors of Driving Status in Older Adults. Journal of Aging and Health, 1–21.

Goldberg, L.R. (1993). The structure of phenotypic personality traits. American Psychologist, 48(1), 26-34.

Julia Hussein, 2020). COVID-19: What implications for sexual and reproductive health and rights globally?
Dicapai daripada
https://doi.org/10.1080/26410397.2020.1746065

Krippendorff, K. (1980). Content analysis: An introduction to its methodology. Beverly Hills: Sage Publications Lam Kai Chee & Kamila Ghazali. (2014). Teknik Matched-Guised: Mendalami Sikap Penutur Bahasa di
Kuching, Sarawak. Jurnal linguistik. 1(18). 48-61

Lavoie, J. A. & Pychyl, T. A. (2001). Cyberslacking and the procrastination superhighway: A web based survey of online procrastination, attitudes and emotion. Social Sciences Computer Review, 19, 431-444.

Lindquist, K. A., & Gendron, M. (2013). What’s in a Word? Language Constructs Emotion Perception. Emotion Review. 5(1), 66-71.
doi:10.1177/1754073912451351

Matanda, M., Jenvey, V. B., & Phillips, J. G. (2004). Internet Use in Adulthood: Loneliness, Computer Anxiety and Education. Behaviour Change, 21(2), 103–114.
https://doi.org/10.1375/bech.21.2.103.55424

McCrae, R. R., & Costa, P. T., Jr. (2005). Personality trait structure as a human universal. American Psychologist, 52509–516.

Miller, W. R., & Rollnick, S. (2013). Applications of motivational interviewing. Motivational interviewing: Helping people change (3rd edition). Guilford Press.

Norwati Zain & Hishamudin Isam. (2019). Emoji dan ekspresi emosi dalam kalangan komuniti siber. PENDETA Jorunal of Malay Language, Education and Literature. 10, 13-23.

Neuendorf, K.A. (2017). The content analysis guidebook second edition. USA: Cleveland State University.
Nor Raudah Hj Siren (2006)"E-Dakwah: Kepentingan dan pelaksanaannya di Malaysia" dalam Dakwah Islam Semasa: Konsep dan Pelaksanaan. Kuala Lumpur: Penerbit Universiti Malaya, 107-119

Padesky, C.A. & Mooney, K.A. (1990). Presenting the cognitive model to clients. International Cognitive Therapy Newsletter, 6, 13-14. Dicapai daripada
www.padesky.com

Riordan, M.A. (2017). Emojis as tools for emotion work: Communicating affect in text messages. Journal of
Language and Social Psychology, 1 –19.

Sadock, B.J., Sadock, V.A., & Ruiz, P. (2015). Synopsis of psychiatry: Behavioral Sciences Clinical Psychiatry (11th ed). New York: Wolters Kluwer.

Sakomoto, A., Isogai, N., Kimura, F., Tsukamoto, K., Kasuga, T. & Sakamoto, T. (2002). Using the internet as the sociality trainer of shy people: An experiment of female university students: Educational Technology Research, 25, 1-7.

Siti Hamim Stapa, & Azianura Hani Shaari. (2012). Understanding online communicative language features in social networking environment. GEMA Online Journal of Language Studies, 12(3), 817-830.
http://ejournal.ukm.my/gema/article/view/1057/957.

Soffer, O. (2010). ‘‘Silent Orality’’: Toward a conceptualization of the digital oral features in CMC and SMS Texts. Communication Theory 20, 387–404.

Downloads

Published

2020-06-11

How to Cite

Shahbudin, M. S. I. (2020). Kepanikan pengguna Media Sosial terhadap Virus COVID-19. PENDETA, 11, 1–10. https://doi.org/10.37134/pendeta.vol11.edisikhas.1.2020